Ett kylskåps effekt på miljön beror i huvudsak på två saker, vilket slags kylmedel som används och hur mycket energi det förbrukar.
Kylmedel
Tidiga kylskåp använde giftiga kylmedel som svaveldioxid och ammoniak. Det problemet löstes när de ersattes av freoner på 1920-talet. På 70-talet upptäcktes dock freonernas skadliga effekter på ozonlagret. De började fasas ut, och sedan 1995 tillverkas inte längre kylskåp som använder freon. Idag används R134a och isobutan som kylmedel, vilka inte skadar ozonlagret. R134a är dock en växthusgas och bidrar till försurningen om den släpps ut i atmosfären.
För att ingen av dessa kemikalier ska läcka ut vid skrotningen bör man låta kommunen ta hand om en kylskåp och andra vitvaror. Detta är helt kostnadsfritt, vissa kommuner ordnar till och med hämtning.
Energiförbrukning
Elförbrukning har särskilt stor betydelse för miljön om elen är generad genom förbränning av fossila bränslen eller kärnkraft. Kylskåpen har dock blivit allt energisnålare genom åren. Sedan 1995 ska alla kylskåp vara energimärkta med en skala från A till G. Allteftersom kylskåpen har förbättrats har man lagt till märkningarna A+ och A++. Att byta från ett C till ett A+ kan minska kylskåpets energiförbrukning med 50%.
Det finns också andra enkla sätt att minska kylskåpets energiförbrukning. Till exempel kan du tina upp fryst mat i kylskåpet för att återvinna energin som gick åt till att frysa den. Du bör också hålla rent bakom kylskåpet, och det bör inte ha en temperatur under fem grader.
