Få uppfinningar har haft så stor betydelse för vardagslivet som kylskåpet. Människor har alltid försökt hitta sätt för att lagra mat över längre tid, till exempel genom torkning, saltning eller konservering. Fördelen med att kyla ned maten är dock att bakterietillväxten hämmas utan att matens smak eller näringsinnehåll försämras, något som stod klart för vetenskapen i mitten på 1800-talet.
Tidigare metoder för att hålla mat kal var att använda rum fyllda med is eller skåp med en ventil som släpper in kall luft utifrån. Nackdelen är att det är osäkra och tillfälliga lösningar. 1748 visade dockden skotske kemisten William Cullen att artificiell kylning var möjligt. Till en början använde man sig av flytande kylmedel, 1805 ritade den amerikanske uppfinnaren Oliver Evans ett kylskåp som använde ånga. Evars design modifierades av Jacob Perkins, som 1834 lanserade den första användbara kylskåpet.
De tidiga kylskåpen var dock inte särskilt praktiska. De krävde ett stort maskineri för motor, kompressor och med många rörliga delar, ofta placerat i ett närliggande rum eller i en källare. Dessutom använde de sig av giftiga kylmedel som ammoniak och svaveldioxid, vilka skakade flera användare och till och med orsakade dödsfall.
En av dem som kom att bidra till förbättringen av kylskåpet var en svensk, Baltzar von Platen, som uppfann det så kallade absorptionskylskåpet. Von Platen trodde att han vid sexton års ålder hade fått besök av en ande från en annan planet som sagt åt honom att tillverka en evighetsmaskin. Som student vid KTH bestämde han sig för att tillsammans med en annan student, Carl Munters, tillverka ett kylskåp utan rörliga deler. Tanken var att ena änden skulle bli kall medan den andra värmdes. 1922 kunde de presentera sin apparat, och det blev en stor framgång. Apparaten köptes upp av Electrolux, som inom några år hade sålt en miljon kylskåp och kom att bli världsledande inom vitvaror.
Vid samma tid upptäcktes freon, ett betydligt mindre giftigt köldmedel. Kylningsprocessen kunde nu effektiviseras ytterligare. I USA blev General Electrics marknadsledande. Här fortsatte man att använda kompressortekniken, men den förbättrades och förfinades. Separata frysar blev nu en möjlighet. 1947 lanserade General Electric det första skåpet som kombinerade kylskåpet och frysskåpet med två dörrar. Freon förbjöds efter att man på 70-talet upptäckt dess skadliga effekter på ozonlagret. Samtidigt hade dock nyare och effektivare kylskåt utvecklats. Idag används vanligtvis isobutan som köldmedel.
Under efterkrigstiden kom ett kylskåp att finnas i nästan varje hem. Följden blev att matindustrin förändrades, då det uppstod en efterfrågan på kyld och fryst mat. Det kom att ha särskilt stor betydelse för kvinnor. Tidigare hade det varit nödvändigt att för dem att gå till livsmedelsaffären eller slaktaren varje dag för att hemmet skulle ha färsk mat. Tillsammans med andra hushållmaskiner som tvättmaskinen var kylskåpet en av de apparater som bidrog till den gamla hemmafrurollen blev förlegad. Kvinnor kunde nu i allt större utsträckning söka arbete utanför hemmet.